Article published In:
Terminology as a Societal Resource: Possibilities and Responsibilities in a Changing World
Edited by Nina Pilke, Niina Nissilä and Hans Landqvist
[Terminology 27:1] 2021
► pp. 80109
References (68)
References
Aaltonen, Mika, and Titi Heikkilä. 2003. Tarinoiden voima. Miten yritykset hyödyntävät tarinoita? [The Power of Stories. How Companies Exploit Stories?]. Talentum: Helsinki.Google Scholar
Bakka, Jørgen F., Egil Fivelsdal, and Lars Lindkvist. 1999. Organisationsteori: struktur, kultur, processer. [Organisational Theory: Structure, Culture, Processes]. Malmö: Liber Ekonomi.Google Scholar
Barbour, Joshua B., Paul A. Sommer, and Rebecca Gill. 2016. “Technical, Arcane, Interpersonal, and Embodied Expertise”. In Expertise, Communication, and Organizing, ed. by Jeffrey W. Treem, and Paul. M. Leonardi, 44–59. New York: Oxford University Press.Google Scholar
Barnes, John Arundel. 1972. “Social Networks”. Module in Anthropology, 261: 1–29.Google Scholar
Bendegard, Saga, Hans Landqvist, Niina Nissilä, and Nina Pilke. 2019. “‘Förslagsvis kunde en ren översättning av de tyska uttrycken användas’. Fackexperter, språkexperter och terminologiska frågor i Sverige 1941–1983 [‘A Direct Translation could be used of the German Designations’. Subject Experts and Language Experts Discussing Terminological Issues in Sweden 1941–1983].” In Svenskans beskrivning 36. Förhandlingar vid trettiosjätte sammankomsten. Uppsala 25–27 oktober 2017, ed. by Marco Bianchi, David Håkansson, Björn Melander, Linda Pfister, Maria Westman, and Carin Östman, 25–35. Uppsala: Uppsala universitet.Google Scholar
Björck, Henrik. 2004. Staten, Chalmers och vetenskapen. Forskningspolitisk formering och sociala ingenjörer under Sveriges politiska industrialisering 1890–1945 [The State, Chalmers and the Science. Research Political Formation and Social Engineers under Political Industrialisation in Sweden 1890–1945]. Nora: Bokförlaget Nya Doxa.Google Scholar
Borin, Lars, Martha D. Brandt, Jens Edlund, Jonas Lindh, and Mikael Parkvall. 2012. The Swedish Language in the Digital Age – Svenska språket i den digitala tidsåldern. META-NET: Springer. ([URL]). Accessed 20 May 2020.
Bucher, Anna-Lena. 2011a. “Focus on Terminology – Challenges and Experiences from the Swedish Centre for Terminology, TNC.” In Terminology for Europeans (and beyond). Proceedings of the International Symposium on Terminological Services Centres, ed. by Truus Kruyt, Els Ruijsendaal, Willy Martin, and Hennie van der Vliet, 87–98. Gent: Academia Press.Google Scholar
. 2011b. “Terminologicentrum TNC – terminologiarbete under 70 år [Swedish Centre for Terminology TNC – Terminological Work under 70 years].” Terminfo 2011 (2). ([URL]). Accessed 6 November 2019.
. 2016. “Nationella terminologicentraler – i allmännyttans tjänst [National Terminology Centra – for the Benefit of the Public Good].” In Tänkta termer – Terminologihänsyn i nordiskt perspektiv, ed. by Nina Pilke, and Niina Nissilä, 72–99. Vasa: University of Vaasa.Google Scholar
Campo, Ángela. 2012. The Reception of Eugen Wüster’s Work and the Development of Terminology. Doctoral thesis, Université de Montréal. ([URL]). Accessed 6 November 2019.
Elg, Ulf. 2007. “Externa relationer – kostnader, beroenden och fördelar. [External Relations – Costs, Dependencies and Benefits]” In Organisationer, ledning och processer, ed. by Mats Alvesson, and Stefan Sveningsson, 119–144. Lund: Studentlitteratur.Google Scholar
Fjæstad, Maja. 2016. “Ingenjörerna och miljön. Profession och debatt i Svenska Teknologföreningen 1965–1972 [Engineers and Environment. Profession and Debate in the Swedish Technology Association].” Scandia 82 (1): 66–92.Google Scholar
Galinski, Christian. 1999. “Terminology Infrastructures and the Terminology Market in Europe”. Trans – Internet-Zeitschrift für Kulturwissenschaften, September 1998. Knowledge transfer in the information age, 74–87. ([URL]). Accessed 24 May 2019.
Hambraeus, Gunnar H. 1957. “John Wennerberg och TNC [John Wennerberg and the TNC].” Teknisk Tidskrift 871: 804.Google Scholar
Hylander, Erik. 1935. “Är Planertz ingenjör? Bidrag till en yrkeskarakteristik [Is Planertz an Engineer? Contribution to a Professional Characteristic].” Teknisk Tidskrift 65 (24): 241–242.Google Scholar
. 1938. “Teknisk nomenklatur. En brännande kulturfråga [Technical Nomenclature. A Burning Cultural Issue].” Teknisk Tidskrift 68 (12): 124–125.Google Scholar
Hänninger, Nils. 1969. Nämnden för svensk språkvård 1944–1969 [The Committee for Swedish Language Cultivation 1944–1969]. Stockholm: Läromedelsförlagen & Svenska bokförlaget.Google Scholar
IATE. 2019. IATE – Interactive Terminology for Europe. The EU’s terminology database. ([URL]). Accessed 20 May 2019.
Isof. 2017 = Institutet för språk och folkminnen 2017. Förslag på ansvarsfördelning inom det offentliga terminologiarbetet. Redovisning av regeringsuppdrag. [Proposed Allocation of Responsibilities in Public Terminology work. Presentation of Government Assignment]. ([URL]). Accessed 25 April 2019.
. 2019a = Institutet för språk och folkminnen 2019. Om oss. [The Institute of Language and Folklore 2019. About us]. ([URL]). Accessed 20 August 2019.
. 2019b = Rikstermbanken – med termer tillgängliga för alla. [Swedens’s National Term Bank – with Terms Available for Everyone]. ([URL]). Accessed 17 August 2019.
Johansson, Henrik. 2004. “När engelskan tog kommandot i skolan [When English took the Commando in the School].” Tvärsnitt 2004 (1): 50–59.Google Scholar
Johansson, Inger. 2015. “Så gick det till på TNC på 1940-talet! [So was it at the TNC in the 1940s!].” TNC-aktuellt 2015 (2): 7–9.Google Scholar
Johnson, Anders. 2007. Globaliseringens tre vågor. Sveriges internationalisering under 150 år [Three Waves of Globalisation. Internationalisation in Sweden under 150 Years]. Stockholm: Globaliseringsrådet. ([URL]). Accessed 6 November 2019.
Johnson, Gerry. 1987. Strategic Change and the Management Process. Oxford, New York: Blackwell.Google Scholar
Josephson, Olle. 2018. Språkpolitik [Language Policy]. Stockholm: Morfem.Google Scholar
Kaiserfeld, Thomas. 2008. From Royal Academy of Science to Research Institute of Society: Long Term Policy Convergence of Swedish Knowledge Intermediaries. Stockholm: Royal Institute of Technology. ([URL]). Accessed 6 November 2019.
Kommittén för svenska språket. 2002. Mål i mun – Förslag till handlingsprogram för svenska språket. Slutbetänkande av Kommittén för svenska språket. [Speech – Draft Action Programme for the Swedish Language] SOU 2002:27. [URL]). Accessed 6 November 2019.
Kuhn, Timothy R. 2014. “Knowledge and Knowing in Organizational Communication”. In The Sage Handbook of Organizational Communication: Advances in Theory, Research, and Methods, ed. by Linda L. Putnam, and Dennis K. Mumby, 481–502. Los Angeles: Sage.Google Scholar
Kuhn, Timothy R., and Jens Rennstam. 2016. “Expertise as Practical Accomplishment among Objects and Values”. In Expertise, Communication, and Organizing, ed. by Jeffrey W. Treem, and Paul M. Leonardi, 25–43. New York: Oxford University Press. DOI logoGoogle Scholar
Lagerström, Sten. 1969. “Wennerberg, John.” In Vem är det? Svensk biografisk handbok 1969, ed. by Sten Lagerström, 10061. Stockholm: P A Norstedt & Söners Förlag.Google Scholar
Landqvist, Hans, and Nina Pilke. 2018. “(O)lika. Två experters verksamhet inom ett terminologiskt nätverk [Different or the Same? Two Expert’s Activity within a Terminology Network].” In Työelämän viestintä, Arbetslivskommunikation, Workplace Communication, Kommunikation im Berufsleben. VAKKI-symposium XXXVIII 8.–9.2.2018, ed. by Liisa Kääntä, Mona Enell-Nilsson, and Nicole Keng, 92–104. Vaasa: Vaasan yliopisto.Google Scholar
. 2019. “Terminologiskt intresse och engagemang inom högre utbildning. Kungliga tekniska högskolans insatser inom ett svenskt terminologiskt nätverk 1941–1983 [Terminology Interest and Commitment within Tertiary Education. Contributions of the Royal Institute of Technology in Sweden for a Swedish Terminology Network 1941–1983].” Paper presented at the XXXIX International VAKKI Symposium , Vaasa.
Landqvist, Hans, Niina Nissilä, and Nina Pilke. 2017a. “‘Gryta bör vara benämning för kärl av kraftigt material …’ Experters bidrag för att skapa terminologiska resurser [‘Casserole should be the Designation for a Container that is made of Heavy Material…’ Experts’ Contributions for Creating Terminology Resources].” In Hvem er brukerne av terminologiske ressurser og hvordan nåt vi ut til dem? Rapport fra NORDTERM 2017 Kongsberg, Norge 12.–15. juni 2017, ed. by Marianne Aasgaard, and Ole Våge, 17–30. Oslo: Språkrådet.Google Scholar
. 2017b. “Röster i teknikens värld. Termer, fackexperter och språkexperter [Voices within the World of Technology. Terms, Subject Experts and Language Experts].” In Ääniä, Röster, Voices, Stimmen. VAKKI-symposiumi XXXVII 9.–10.2.2017, ed. by Nicole Keng, Anita Nuopponen, and Daniel Rellstab, 100–110. Vaasa: University of Vaasa.Google Scholar
Liao, Wang, Patrick MacDonald, and Y. Connie Yuan. 2016. “The Impact of Communication Behaviors on Expertise Recognition in Intercultural Collaboration”. In Expertise, Communication, and Organizing, ed. by Jeffrey W. Treem, and Paul M. Leonardi, 79–99. New York: Oxford University Press. DOI logoGoogle Scholar
Lindgren, Birgitta. 2007. “Nämnden – en krönika. [The Committee – a Chronicle].” In Nämnd, inte glömd. Historik över Nämnden för språkvård och Svenska språknämnden 1944–2007, ed. by Birgitta Lindgren, 7–58. Stockholm: Svenska språknämnden.Google Scholar
Mieg, Harald A., and Julia Evetts. 2018. “Professionalism, Science, and Expert Roles: A Social Perspective”. In The Cambridge Handbook of Expertise and Expert Performance, ed. by K. Anders Ericsson, Robert R. Hoffman, Aaron Kozbelt, and A. Mark Williams, 127–148. Cambridge; New York: Cambridge University Press. DOI logoGoogle Scholar
Morgan, Gareth. 1986. Images of Organization. San Francisco: Berrett-Kohler Publishers, Inc. and SAGE Publications.Google Scholar
Nilsson, Henrik, Antti Kanner, and Tiina Onikki-Rantajääskö. 2016. “Post och bank – om lagring av terminologi, den svenska Rikstermbanken och den finska Vetenskapstermbanken [Post and Bank – about Storage of Terminology, the Swedish National Term Bank and The Bank of Finnish in Arts and Sciences].” In Tänkta termer – Terminologihänsyn i nordiskt perspektiv, ed. by Nina Pilke, and Niina Nissilä, 100–136. Vasa: University of Vaasa.Google Scholar
Ohlsson, Per T. 2019. Svensk politik [Swedish Politics]. Revised edition. Lund: Historiska Media.Google Scholar
Pilke, Nina, and Birthe Toft. 2006. “The Theoretical Foundations of the Nordic Approach to Terminology”. In Modern Approach to Terminological Theory and Applications, ed. by Heribert Picht, 35–53. Frankfurt am Main: Peter Lang.Google Scholar
Scott, W. Richard. 2008. Institutions and Organizations: Ideas and Interests. Los Angeles, London, New Delhi, Singapore: Sage.Google Scholar
SFS (2009:600) = Language Act. Swedish Code of Statutes 2009:600. ([URL]). Accessed 6 November 2019.
Spolsky, Bernard. 2009. Language Management. Cambridge; New York: Cambridge University Press. DOI logoGoogle Scholar
. 2012. What is Language Policy? In The Cambridge Handbook of Language Policy, ed. by Bernard Spolsky, 3–15. Cambridge; New York: Cambridge University Press. DOI logoGoogle Scholar
Statskontoret. 2018. Myndighetsanalys av Institutet för språk för språk- och folkminnen [Analysis of the the government agency the Institute of Language and Folklore]. 2018:251. ([URL]). Accessed 6 November 2019.
TermCoord. 2019 = Terminology Coordination Unit, European Parliament. 2019. Professional Profile for Terminologists. ([URL]). Accessed 6 November 2019.
The Swedish National Archives. 2019. AB Terminologicentrum TNC 1941–2018 [LTD Swedish Centre for Terminology 1941–2018]. Reference code SE/RA/740123. ([URL]). Accessed 6 November 2019.
The Swedish Research Council. 2017. Good Research Practice. ([URL]). Accessed 6 November 2019.
TNC Terminologicentrum a. “Historia [History].” ([URL]). Accessed 6 November 2019.
TNC Terminologicentrum b. “Terminologicentrum TNC avvecklat under 2018 [Swedish Centre for Terminology Dissolved During 2018].” ([URL]). Accessed 6 November 2019.
TNC 1941–1942. Tekniska nomenklaturcentralens årsberättelse för arbetsåret 1941–1942. [Annual Report for The Swedish Centre for Technical Terminology 1941–1942]. Västerås: TNC.Google Scholar
Velander, Edy. 1941. “Den tekniska forskningens organisation inom IVA [The Organisation of the Technical Research within Royal Academy of Engineering Sciences].” Teknisk Tidskrift 71 (46): 461–464.Google Scholar
Weick, Karl E. 1979. The Social Psychology of Organizing. Reading: Addison-Wesley.Google Scholar
Wennerberg, John. 1932. “Internationella maskin- och transformatornormer [International Norms Concerning Machines and Transformators].” Teknisk Tidskrift 62 (10): 156–158.Google Scholar
. 1935. “Komplettering av det praktiska måttsystemet och denna frågas läge inom I.E.C. [Completing of the Practical Measure System and State of the Art of this Issue in the I.E.C.].” Teknisk Tidskrift 65 (5): 69–71.Google Scholar
. 1936. “Tekniska nomenklaturfrågor [Technical Nomenclature Issues].” Teknisk Tidskrift 66 (8): 71–73.Google Scholar
. 1938. “Några språkliga och typografiska stötestenar för den tekniske skribenten [Some Lingusitic and Typhographical Problems for the technical Writer].” Teknisk Tidskrift 68 (9): 95–99.Google Scholar
. 1940. “Några tendenser på beteckningsområdet [Some Tendencies regarding Designations].” Teknisk Tidskrift 70 (11): 91–93.Google Scholar
. 1941. “Tekniska Nomenklaturcentralen TNC [The Swedish Centre for Technical Terminology TNC].” Teknisk Tidskrift 71 (28): 298–299.Google Scholar
. 1941a. “TNC [TNC].” Teknisk Tidskrift 71 (40): 410.Google Scholar
. 1942. “TNC [TNC].” Teknisk Tidskrift 72 (13): 165–166.Google Scholar
. 1942a. “Teknisk nomenklaturvård [Language Cultivation in the Field of Technology].” Teknisk Tidskrift 72 (19): 228–229.Google Scholar
. 1952. Teknikens språkvårdsfrågor [Language Cultivation Issues in the Technical Field]. Stockholm: Svenska bokförlaget & Norstedts.Google Scholar
. 1954. “6. TNC:s allmänt språkvårdande uppgift [The General Language Cultivation Task of TNC].” Teknisk Tidskrift 841 (25 March): 276.Google Scholar
Wessén, Elias. 1966. “Ordförråd och ordbildning [Lexicon and Word Formation].” Språkvård. Tidskrift utgiven av Nämnden för svensk språkvård 1966 (1): 10–15.Google Scholar
Cited by (1)

Cited by one other publication

Žagar Karer, Mojca & Tanja Fajfar
2023. Terminological problems of terminology users. Terminology. International Journal of Theoretical and Applied Issues in Specialized Communication 29:1  pp. 78 ff. DOI logo

This list is based on CrossRef data as of 5 july 2024. Please note that it may not be complete. Sources presented here have been supplied by the respective publishers. Any errors therein should be reported to them.